Handarbete genom åren

När jag gifte mig 1964, sa min svärfar att det var viktigt att ha en hobby, ”du måste ha en passion när du går i pension”.

Jag tyckte om min svärfar och funderade mycket på det han hade sagt. Det tog 9 år att hitta det som skulle bli min stora hobby/passion och jag tvivlade många gånger på om jag verkligen skulle hitta det som skulle bli en förändring för mig.

 Under dessa nio år testade jag många olika saker som skulle ha kunnat bli min hobby bl.a. hade jag sytt, min mamma var sömmerska så det föll sig naturligt för mig, jag sydde allt som gick att sy till hela min familj och hemmet. Sticka tyckte jag också var roligt, roligast var när min dotter i tonåren ville ha ett par fingervantar i rastafari färger, det tyckte jag var ett gott stickbetyg.

Jag arbetade en tid på Jakobsdals Kammgarnsspinneri. När jag slutade mitt arbete för att föda Håkan hade jag efter en tid hemarbete, bl.a. knöt jag garnprover som skulle ut till handeln. Det garn som blev över kunde jag sy en ryamatta. Den ryamattan har jag fortfarande i mitt hem.

Jag pövade både batik med vax och knytbatik hade sin tid och det var kul. När knitting graffiti blev populärt tog jag mina restgarner, stickade och satte runt ett träd i min trädgård.

Under en höst knöt jag mycket makramé och tillverkade julklappar i den tekniken. Jag fick under en period tillgång till en vävstol och vävde mattor av avlagda kläder bl. a. min röda bröllopsklänning. Några år gick jag på drejkurs, när jag förberedde leran frågade kursledaren om jag hade bakat mycket bröd. Jag lyckades få in mycket luft när jag skulle få ut luftbubblorna ur leran.

När jag målade med bläck, som var petigt och noga var det ett lugn och inåtvänt tillstånd, som jag tyckte om. Kursen i klassisk gitarr ledde till att jag fortfarande kan en kort slinga av den melodi som vi skulle lära oss. Kursen med kompgitarr gjorde att barnen minns att jag varje kväll sjöng och kompade Byssan lull.

Att knyppla var kul, det hade jag lärt mig i grundskolan.  Klä om möbler var ett roligt och billigt sätt att få det fint i hemmet.

Jag hade under denna tid fått tre barn, Håkan 1965, Kim 1967 och Henrik 1969. Vi flyttade till sex olika lägenheter med målning, tapetsering och inredning i alla. Vi flyttade från Göteborg till Trelleborg hösten 1969.

1973 går jag en introduktionskurs till Sysselsättningshandledare på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg, 120 timmar.

Och det var en perfekt kurs för mig. Fick lära mig att lära ut olika handarbetstekniker och även lära mig själv. Den kursen ledde till att jag fann min stora hobby som skulle följa mig genom livet och ge mig mycket glädje. Jag fick lära mig att sy lappteknik för hand, då visste jag att detta var riktigt roligt och passade mig perfekt.Jag klär en sexkantig kartongmall med tyg och syr ihop sju stycken med en i mitten, på så sätt kan man ta ur kartongmallen från den i mitten och använda den kartongmallen på nytt. Jag fick lära mig att sy en sådan blomma. När jag kom hem fortsatte jag att utöka blomman.

Att äntligen hitta och förstå att lappteknik inte bara är rolig sysselsättning utan något jag inte ville leva utan. Lappteknik har genom åren hjälpt mig på många sätt. Den har varit en kraftkälla privat och i mitt arbete som psykiatrisjuksköterska. Den har också gjort att jag trivs i mitt eget sällskap och jag känner mig sällan ensam, jag har alltid ett eller flera lapptäcksprojekt under arbete och den har varit en ekonomisk stötta.

Jag fick en fantastisk start på sömnaden genom att det i sammanföll med en tävling i veckotidningen Femina, där första pris var en färg TV. Barnen var jätteglada, för dem hade jag redan vunnit, medan maken tyckte att vi redan hade en färg TV. Han hade ju målat vår inbyggda TV i orange.

Till tävlingen sydde jag en gardin av barnens avlagda kläder i en egen påhittad modell och skickade in till tidningen, jag vann inget pris. Men jag fick snart ett brev från Allas veckotidning där hade jag min lapptäcksgardin och mitt namn på bild i tidningen.

Lapptäcksgardinen var med på en utställning på Form Design Center i Malmö. Tidningen Arbetet 1974

Under sex månader skötte jag trappstädningen i huset där vi bodde i Riksbyggen. Jag behövde ingen barnpassning eftersom barnen kunde vara med i trappan eller vara ute på gården. Lönen gick oavkortat till den färg-TV som vi köpte på avbetalning, när den var betald så slutade jag att städa trappor. En färg-TV kostade ca 4 000: – och Björn fick ut ca 1 000: – /månad.

En gravid väninna fick ett för mig ovanligt lapptäcke till sin förstfödda. Stjärntäcke sytt på maskin.

Min arbetskamrat Birgitta P ville ha ett täcke till ett snedtak ovanför sängen och jag sydde detta. Hon blev så glad att hon fotade det och sände fotot till en tävling.

Lappteknik på maskin har jag den största delen använt Stockhusrutan. Den är uppbyggd som ett stockhus. Man börjar enligt traditionen i mitten med en röd=eld eller svart=aska ruta. Man fyller på med tyg runt om mittbiten och varvar ljusa och mörka sidor som skall beteckna dag och natt, ljus och mörker, lycka och sorg, eller årstider. När man sedan syr ihop till ett stort täcke kan man lägga rutorna så att det bildar fåror som när man odlar sina grödor.

När jag skulle till Australien 1996 sydde jag två täcken av tyger jag köpt på Hawaii. Det ena tog jag med mig och gav till familjen Lassen i Adelaide. Här ett exempel på Stockhusrutan.

När jag hade skilt mig från Björn flyttat tillbaka till Göteborg och barnen flyttat hemifrån, skulle jag för första gången bo själv. Jag flyttade till en tvårumslägenhet och valde att ha det lilla rummet till s.k. vardagsrum och det stora rummet till sov-och arbetsrum. Jag köpte ett riktigt stort klaffbord och bokhyllor där jag kunde se alla tyger och symaskinen kunde vara framme för att ge mig inspiration och att ha allt lättillgängligt.

Jag får en beställning av Elisabeth K att sy ett täcke till en dubbelsäng av tyger som varit beställarens favoritkläder. Detta var före jag hade lärt mig att skära tyg så jag sprättade, strök, klippte och sydde. Jag köpte en ny cykel med växlar för pengarna. Jag fick ett fint tackbrev och en stor lapptäcksbok av paret.

Täcket är sytt med Stockhusrutan, med den röda elden i mitten, en ljus och en mörk sida. Rutorna är lagda i Ladugårdsbygge. Det är sytt på maskin.
Så här såg jag ut vid denna tid

Det har blivit en stor mängd lapptäcken, både i sexkantsteknik och maskinsydda alster.

När jag börjar på ett nytt lapptäcksarbete vet jag inte alltid vad eller hur stort det kommer att bli. Ofta växer det ut från mitten och vid ett tillfälle blev det 3×3 m. Det hängde ett tag på en utställning och sedan i många år i konferensrummet på en av mina arbetsplatser.

Henrik är fotograf
Detta täcke är en variant av en Ensam stjärna, Betlehemsstjärna eller Österns stjärna.

Sytt i manchestertyg över mall av romber, för hand. Det tog lång tid att få färdigt, det krävdes att jag dammsög runt platsen jag satt och sydde. Det var inslaget i ett stort lakan tills jag fick på baksidan. Detta blev klart 1983 och har hängt på min vägg i olika rum sedan dess.

Mönstret kallas Jorden runt. De ljusa och mörka färgerna har gett mönstrets andra namn Solsken och skugga. Sytt med sexkantsteknik i enfärgat bomullstyg för hand över mall. Gåva till Kristina G.

År 2000 skaffade jag en lokal där jag kunde ha min hobby. Den lokalen var en gammal affärslokal och kunde jag inte få någon försäkring om jag inte startade ett företag. I min lokal beslutade jag att hålla kurser. Det var trevligt att ha en lokal där allt kunde ligga framme och ge inspiration.

Lokalen låg i Majorna, Göteborg

Den enskilda firman fick namnet Ateljé Lapp & Ruta. Lapp syftar till tyglappar som jag syr ihop och Ruta syftar till glasrutor som är sammanfogade med bly eller tenn. Min fascination för kyrkfönster har funnits sedan barnsben och då speciellt jugendstil.

Min farmor Olfine Hallberg och min faster Inga-Lisa Hallberg hade ett vackert gammalt skåp. På skåpet fans en blyinfattad glasdörr, den glasskivan kopierade jag av och gick en kurs i att tenninfatta glas med Git Hellemaa som kursledare.

Henrik designade en fin reklambroschyr, med pilen i sexkantsteknik som logga.

Jag delade ut broschyren i brevlådor i närområdet, satte upp på stolpar och anslagstavlor.

Det blev en grupp på fem deltagare och några personer som ville ha enskild hjälp. Gruppen gick många år och sydde inte bara lapptecknik. Jag hade fem begagnade Husqvarna symaskiner, men deltagarna ville sy på sina egna maskiner så de drog sina symaskiner på små kärror. De hade fria händer att sy vad de ville och jag hjälpte till. Det var en rolig tid och vi beslutade att ha veckokurser på sommaren också. Min enskilda firma avvecklades efer några år då jag hittat en lokal i mitt bostadsområde, Riksbyggen i Masthugget i Göteborg.

På min resa till Nya Zeeland via Australien kom jag till Auckland på långfredagen. Jag hade då i ett par månader rest i hetta och kom nu till ett regnigt och kallt land. För att göra det bästa av tiden fram till att jag skulle med flyg till Nordön så letade jag upp en telefonkatalog och stadskarta. Efter att jag hade prickat in quilta butikerna gjorde jag en rundvandring till alla. Min uppgift denna dag skulle vara att ta reda på vilka tyger som var speciella för Nya Zeeland och gärna tillverkat i landet. Det visade sig att det inte blev så mycket köpt, annat än lite tyg med kiwifågeln på, men många trevliga möten och samtal.

När jag kom till Nordön och reste runt med buss mötte jag en man, Bert. Vi satt och åt frukost i köket på vandrarhemmet i Queenstown. Vi satt båda med blicken ut genom fönstret där regnet öste ner. Han frågade vad jag skulle göra under dagen och jag sa att jag sitter här och fattar mod för att gå upp på berget till fots och sedan ta linbanan ner. Själv skulle han och hans fru ta linbanan både upp och ner. Vi talade en stund om var vi kom ifrån, de var från Brisbane i Australien. Jag berättade lite om mig. Vi önskade varandra lycka till med dagen. Vi såg på eftermiddagen och han presenterade sin fru, Kath, och tyckte att vi kunde äta tillsammans efter det att jag torkat mig och blivit varm. Vi hade trevligt ihop och fann varandra lätt. Jag fick ett visitkort och en inbjudan om att hälsa på om jag någonsin kom förbi Brisbane. Om jag ringde det telefonnummer på visitkortet så var det kostnadsfritt i hela landet då han var anställd på ett telefonbolag. Paret var medlemmar i The Friendship force som öppnar sitt hem för resande turister.

När min resa i Nya Zeeland var slut och jag återvände till Australien hade jag som plan att ta mig till Cairns och beslutade att mitt första stopp på den planen skulle var i Brisbane.

Jag hade inte berättat om min hobby så jag blev i det närmast chockad när hon visade sin hobby och det också var lappteknik i handsydda sexkanter. Det var dessutom i glansigt material, precis som ett täcke jag avslutat innan jag åkte på min långresa. Vi hade mycket annat gemensamt och jag stannade i en vecka hos Kath och Bert.

Kath med sitt alster    
      Mitt alster som Tuva nu har fått
Jag fick följa med Kath till den grupp hon deltog i. Här gjordes denna dag små askar av vykort. Många år senare startade jag en liknande grupp med samtal om olika teman och då och då handarbetade vi.

 I Australien tog jag varje möjlighet att skaffa tyg från det landet. Det blev mest tyg som ursprungsbefolkningen ritat i speciella mönster och färger som jag ville ha. Det var flera utställningar i Queensland med konst och hantverk gjort av aboriginer.

Min första resa till Hawaii tog jag reda på en fabrik på ön Oahu som sydde hawaiiskjortor och hade försäljning av tyger. Tygerna var kantbitar 20×20 cm och ca 20 cm höga buntar. Jag beslutade mig för att köpa två buntar även om det skulle bli tungt i ryggsäcken. På den mindre ön Maui, där jag bodde några veckor hittade jag och min dotter Kim ett textiltryckeri med försäljning. Där köpte jag fina handtryckta tyger.

I Thailand var jag mest intresserad av Thaisiden och kinesiskt siden och köpte en hel det av detta relativt billiga material.

En del av Amish-folket i USA, som syr lappteknik för hand i endast enfärgade tyger brukar sy in ett litet fel i varje täcke för de anser att endast Gud gör perfekta saker.   

Här står jag på marknad i Sörtorpagården i Härryda.

Mitt allra första alster har följt mig genom alla mina flyttar och har blivit omsytt ett par gånger för att passa de fönster jag haft.

Använs som väggbonad  
Mammas begravning 2007 och även på Svens 2012.
Sytt i sexkantsteknik för hand över mall. Bårtäcket finns att låna.

 Mina tre barn har fått lapptäcken till både enkelsängar och dubbelsängar, och även en väggbonad på beställning. 

Detta lapptäcke är sytt till Håkans enkelsäng. När hans sambo och fästmö ville förlänga det till deras dubbelsäng hade hon också förslag på hur hon ville ha en grå förlängning. Tyger från skjortfabriken på Oahu, Hawaii. Täcket är en variant av Jorden runt mönstret

Detta är sytt till Håkans dubbelsäng och är nu placerat på dubbelsängen i gästrummet. Tyger från Australien, Hawaii och Sverige. Stockhusrutan lagda som fåror på åkern.
Detta överkast i svart och grått är sytt till Kim, gjort av Kinesiskt siden som hon köpt i Thailand
Detta täcket är sytt till Henrik och Ewas dubbelsäng. Tyger från Hawaii, Australien och Sverige. Stockhusrutan lagda som fåror på åkern.

Mina sju barnbarn har fått täcken som nyfödda och även diverse täcken och kuddar.

Clara

Detta blomstertäcket är sytt i sexkantsteknik av resttyger från Sverige

Annie

Täcket sytt med fyrkanter på maskin av vitt bomullstyg och spets

Felix

En bild som visar byggnad

Beskrivning genererad med hög exakthet
Täcket är sytt på maskin med tyger från Sverige  

Martin

Martin fick detta och han hade det med sig i sulkyn. Det blev stulet och han fick då ett likadant som jag sytt samtidigt. En variant av stockhusrutan.

Noel

Noels täcke är maskinsytt av tyger från Hawaii och Sverige.

Martin

Martins täcke är handsytt i sexkantsteknik med svenska tyger.
Min hund Ipsy ville vara med på bild.

    Tuva

En bild som visar slips

Beskrivning genererad med hög exakthet
 Tuvas täcke är handsytt i sexkantsteknik med svenska tyger.                                              
En bild som visar byggnad, utomhus, stängsel, mark

Beskrivning genererad med mycket hög exakthet
Sixtens täcke är handsytt i sexkantsteknik  svenska tyger.     

                                 

Kudde i sexkantsteknik, svenska tyger. Det enfärgade gröna tyget hade jag fått på Sedostol en fabrik som jag arbetade på i mitten av 70-talet 

Noel eller Martin.
Sytt på maskin, svenska tyger

      Clara

 Claras täcke sytt på maskin av tyger  Från Hawaii och Sverige.
Ett av få som år hand quiltat i cirklar.                   
                   Annies täcke är i sexkantsteknik med svenska tyger

  

En bild som visar byggnad, utomhus

Beskrivning genererad med hög exakthet
Tuvas täcke är handsytt i sexkantsteknik med glansiga tyger från Sverige

2015 fick alla barnbarn var sitt överkast till en vuxensäng.

Clara född 2/6 1997

Blomstertäcke sytt för hand i sexkantstecknik, tyger från Sverige

Annie född 25/2 2002

Sytt på maskin av tyger från Hawaii och Sverige.

Tuva född 2/11 2004

Sytt på maskin med svenska tyger. Mönstret kallas tegelvägg eller trappan.

Sixten född 26/5 2006

Mönstret heter tegelvägg eller trappa

Martin född 19/9 2006

Mönstret tegelvägg eller trappa

Noel född 2/8 2008

Tegelvägg eller Trappa

Felix född 7/8 2011

Tegelvägg eller Trappa

Det blev en fin hög hos Henrik och Ewa, Tuva, Sixten och Felix

Hänger i min hall.

Sexkantsteknik över mall. Olika material.

Hänger i mitt sovrum. Utanför gallret av svart, är det sommar

Sytt på maskin. Sommartygerna från en färgtryckeri på Maui, Hawaii.

Prövat på olika tekniker används flitigt till olika ändamål

Svenska tyger

Aftonstjärnan sytt å maskin. Sytt på en kurs i Göteborg
Mönstret kallas stege, det är sytt på maskin   

                                 

  Mönstret kallas väderkvarn sytt på maskin   
Sexkantsteknik över mall. Det ljusa tyget är gamla gardiner från huset i Kungsäter.

Hänger hos Monika och Håkan

En bild som visar inomhus, vägg, byggnad

Beskrivning genererad med mycket hög exakthet
Kvadrater sytt på maskin, tyger från ett tygtryckeri på Maui, Hawaii

Dessa stjärnor jag älskat att sy och jag har givit bort en mängd

En bild som visar golv, bord, röd, duk

Beskrivning genererad med mycket hög exakthet
Sexkantsteknik över mall. Den är 8 cm bred. Har sytt stjärnan i olika färger och tyger

Nyckelring sydd av linnetyg från en fabrik på Maui i Hawaii.

Jag sydde ca 50 st som jag gav bort eller sålde. När jag var ute med min hund Ipsy en dag är det låg nysnö och Ipsy älskade att springa och leka med snön. När vi kom hem hittade jag inte nyckeln en efter en kort stund av letande såg jag min lilla lapptäckskudde ligga fint i snön och jag kunde lätt låsa upp min dörr.

 Den 10 oktober 2017 ringde en kvinna till mig och frågade om jag hade tappat min nyckel. Hon berättade att min nyckelring satt på knippan och jag blev både förvånad och glad. Detta har jag väntat på i 20 år då jag började sätta namn på mina alster som en souvenir. Nu hade det alltså hänt.  Jag lade ut en förfrågan på Facebook och dagen efter ringde Challe och kunde beskriva knippan och återfick den.

En bild som visar mark

Beskrivning genererad med mycket hög exakthet
Nyckelringen på Challes knippa

Ibland kan jag inte stoppa mig själv och då kan det bli så här.

Barnbarnen brukar vända på alla för att det är en annan färg på baksidan, det är kul tycker jag.

Fick för mig att testa mönster söm på min symaskin och så här blev resultatet.

En bild som visar kläder

Beskrivning genererad med hög exakthet
Tror att jag gjorde hundra tändsticksaskar i olika storlekar.
Denna typ av ask gjorde jag till Alla hjärtans dag och fyllde med två chokladhjärtan och gav bort
En bild som visar randig, inomhus, golv, sitter

Beskrivning genererad med hög exakthet
Örhängen i kinesiskt siden.

Jag har sytt mer än åtti lapptäcken